The Golden Bay

Efter att ha tillbringat otaliga timmar och en natt längs en otroligt lång och vindlande väg tog vår kära "TownAce" oss över kullen och in i "The Golden Bay". En underlig känsla träffar oss bägge två när vi ser ut över området där vi skall tillbringa den kommande månaden. Det känns som om man har kommit hem... Underligt nog känner vi bägge två samma sak, och i stort sätt alla vi träffat som bor i området har berättat om liknande känslor när de själva en gång i tiden kom till "The Bay".

Området The golden bay finner man längst upp i nordväst på den södra ön. Klimatet här skiljer sig lite från resten av Nya Zeeland. Området är helt inramat av berg vilket håller regn, rusk, snö och annan skit borta. Varma havsströmmar tar med sig varm luft i i viken vilket gör att det är otroligt sällan tempen sjunker under noll. Hela viken är dessutom skyddad från havet av en stor sandbank som tar bort det annars ganska vilda vattnet på västkusten. Vegetationen är en salig blandning av barrskog, palmer, lövträd, vackra väldoftande blommor, forsar, vattenfall och kalkstensklippor vilket gör området utmärkt för utomhusaktiviteter. Människorna som bor här är en salig blandning av fiskare, friluftsintresserade, hippies, artister och två vilsna svenskar. En härlig blandning som gör livet här mkt intressant och roligt.

Vårt första hem här var hos Karen och Brian Cooper i Collingwood. Karen är fotograf och älskar utomhusliv med allt vad det medför. Brian är möbelsnickare och bygger massiva och mkt tilltalande grovhuggna trämöbler. Tillsammans har dem ateljén Weka Arts. Brian och Karen är 55+ och har både barn och barnbarn, vilka vi har haft nöjet att träffa många av. Hos familjen Cooper tillbringade vi en total tid av drygt 10 underbara dagar. Jobbet vi gjorde åt familjen var att fälla träd, hugga ved, och röja upp ett område av skog där Brian i framtiden skall ha sin verkstad. I utbyte mot detta fick vi god och hälsosam mat, ett eget hus med en stor säng att sova i och hade även många härliga kvällar i gott sällskap.

Nästa ställe blev i Takaka hos Kelcey Chandler, glaskonstnär.

Kelcey är ursprungligen kiropraktor från USA. Hon och hennes familj tröttnade dock på det stressiga livet och bestämde sig för att kasta loss. Efter ett antal år boendes på en båt runt om i världen tog tyvärr äktenskapepet med maken slut. Hon ville inte gå tillbaka till sitt gamla liv och fastnade för den stressfria miljön i The Golden Bay. Maken hamnade i Auckland och de har haft delad vårdnad om sönerna som idag båda är över 20 år och kommer och går som de vill. Kelcey är otroligt kreativ och försörjer sig idag på att göra och sälja väldigt vackra glassmycken. Hon bor i en tvåvåningsvilla med härlig utsikt. Kelceys mål är att bli så självständig som möjligt, hon har redan en stor trädgård fylld med frukt och grönsaker. Hon föder upp eget kött i form av kon Beatrice och tre får som nu väntar lamm. Även höns för ägg finns på plats. I Kelcey och hunden Kinanos sällskap stannade vi i dryga två veckor. Dagarna spenderades med att slipa trä och rensa ogräs. Kvällarna innehöll många skratt, god mat mm. mm.

Resten av vår tid i The Bay bodde vi kvar vid Kelceys hus men sov i vår bil. Kelcey begav sig nämligen själv iväg på en resa, och då spännande nog till europa...!! I huset bodde nu husvakten Tom som var snäll nog att låta oss campa på tomten och använda husets faciliteter. Tom är ursprungligen från england, men bor nu här och jobbar som kock i väntan på att få medborgarskap. Vi trivdes mkt bra i varandras sällskap och Tom visade oss runt i området, tog med oss och klättrade och på min (Mattias) 26:e födelsdag tog han med oss ner på en trång utforskningstur ner i en djup, trång och lerig grotta.

Vistelsen i The Golden Bay har nu kommit till slutet och det är mkt svårt att lämna denna vackra plats och alla underbara människor som bor här. Hade det inte varit för att vi har ouppklarade affärer i Sverige, hade detta kunnat vara en sådan plats som det inte hade varit svårt att fastna en längre tid. Oroa er ej, vi kommer inte stanna här nu...

"The Bay" finns kvar i framtiden, och är det meningen att vi ska bo här så kommer vi att komma hit igen...

Wanaka & The Westcoast

Efter några hektiska dagar i skidorten Queenstown var det dags att köra vidare upp längs västkusten.

Vårat första stopp blev staden Wanaka.

Här tog vi in på en camping och njöt av att kunna ta en dusch, se lite på tv och sitta framför en öppen spis och njuta av värmen!

Under våra dagar i Wanaka blev det ett besök på den mysiga biografen: Cinema Paradiso, här satt man i härliga soffor, drack vin/öl och åt väldigt goda varma kakor!

Filmen som vi såg var ”Sex in the city 2”!!

Mattias sa efteråt att det var ”den bästa bion han varit på”......Om han då syftade på dom sköna sofforna och ölen eller själva filmen...Det får förbli en gåta.....:-)

Dagen efter blev det lite kika in staden och lite shopping sen styrde vi vidare uppåt landet.

Direkt när vi kom över på västkusten och fick se havet fick vi även se SOLEN!! som vi inte sett på några dagar, då blev det att sitta på stranden och titta på solnedgången – Härligt!

Dagarna som följde blev det ett besök till Franz Josef Glacier, Hokitika, Pancake rocks innan vi anlände på ett underbart ställe vid namn Karamea!

Här stannade vi och njöt av att promenera på stränderna och göra en liten brasa på stranden under kvällen för att hålla oss varma (och hålla sandflugorna borta!).

Dagen som följde satt vi i bilen i kanske 5-6timmar och körde på en jääättetråkig väg.....

Men nådde vårat mål – Golden Bay, och i detta område hoppas vi kunna stanna ett tag!

Over and Out!

Fjordlands & Queenstown

Sedan vi en regnig och blåsig eftermiddag lämnade de vindsvepta stränderna i Catlins har vi nu under den gångna veckan rört på oss en del. Fjordlands var nu vad vi hade i sikte.

Fjordlands Nationalpark är nog en av NZ största parker och hem för många djur. De flesta är fåglar som Kiwifågel, Kea (alpin papegoja), Kakapoa (även detta en papegoja men denna kan inte flyga, bara 123 st kvar i världen), Hök, falk och alla småfåglar. Även fyrbenta djur finns här, illrar, pungråttor och Hjort alla 3 är här hatade då de är ”planterade” och ett stort hot för NZ fåglar och Natur. Marina djur bor också här tex. pingviner, sjölejon, sälar, delfiner och många andra. Vegetationen här är regnskog och höga berg som mynnar ut i vackra fjordar som här kallas för ”sound”. Har fått lära oss att ett ”sound” är när vatten har format och fjord när isen har skurit ut fjorden. Man kan lugnt säga att det är vackert, påminner väl ganska mkt om Norge.Vi hade iaf. turen att få tillbringa 4 härliga dagar i fjordlands där det regnar 200 dagar/år och då är nederbörden blyga 7-8 meter... Förklarar allt grönt...Under dessa dagarna hade vi höst, vinter, vår med snö, regn och sol. Vädret har precis som vegetationen lite svårt att bestämma sig i detta land, sommar ena dagen och vinter nästa.Hur som, under våra dagar i fjordlands har vi vandrat i berg, njutit av vacker natur, kört fast i en grushög(mattias), lekt med busiga Kea papegojor, använt snökedjor och på midsommarafton njöt vi av en heldagstur på Doubtful Sound, storebror till det mer kända och definitivt mer välbesökta Milford Sound.

Efter vildmarksdagarna tog vi oss vidare till Queenstown, skidåkningens och bungyjumpets huvudstad. En häftig stor stad i ett litet format, belägen vid en kristallblå sjö, inramat av snötäckta berg. Allting här var väl som en typisk skidort under högsäsong, färgglada kläder, folk i pjäxor, fullt på alla krogar och oändligt med aktiviteter för den som har budget som en oljeshejk. Behöver väl knappast säga att detta tyvärr inte är något som vi har. Men vi njöt av denna stad med sin vackra omgivning ändå. Vi besökte strosade på gator och torg, tog linbana upp till en utkikspunkt högt över staden där vi hade en vacker kväll men mest av allt så njöt vi av att vara i en större stad nu när vi har varit bönder och levt i vildmarken ett par veckor.

Har varit en intensiv men oerhört rolig vecka sedan vi lämnade Catlins, och vår resa tar oss vidare. Nu färdas vi mot norr och börjar väl så smått fundera på badmodet i Australien. Även fast det här är vinter så säger vår klocka sommar och det ska bli skönt att kunna bada och surfa utan att få ”brainfreece” så fort man doppar huvudet.

Fortsättning följer....

Catlins - Aurora Downs

Vid världens ände så långt söderut man kan komma på NZ finner vi nu oss själva i Catlins. I Catlins bor familjen Rata och Sheila Smith med sina 3 barn, Slade, Mitchell och Awatea. Familjen Smith driver här sin får-farm med dryga 10000 får. På gården finns även kor, 2 grisar, höns, 6 hundar och 3 katter (varav 2 är vilda och bor under familjens hus). Familjen har drivit denna verksamheten i drygt 5 år. Innan detta bodde de i London. Efter att ha tröttnat på det hektiska storstadslivet, Sheila jobbade med nyheter för TV och Rata var någon chef inom SKY kabel-tv bestämmde de sig för att flytta till Nya Zeeland, där Rata som är maorier har sitt ursprung och sin familj och köpa en stor del av sin fars gård och börja farma får istället. 5 år senare, farmen rullar på, Sheila är hemmafru och Rata jobbar heltid på gården, barnen Slade 9, Mitchell 7 och Awatea 5 går alla i skolan och stortrivs.

Våra dagar på Aurora Downs ser ungefär ut som såhär:

07.15 Ringer klockan, upp klä på sig, snöra kängorna. In i köket hämta spannen med gårdagens rester. Slå på vattnet till bevattningssystemet i växthuset. Efter detta tar vi spannen med mat och går och matar de alltid lika hungriga och glupska grisarna. Efter detta vidare till hönsen som även de är skall ha mat. Mata hönsen, fyll på vatten och kolla efter ägg (har nu efter 2 veckor fortfarande inte hittat något, tror att dem gömmer äggen när vi kommer). Återvänder nu till växthuset, vattnar några plantor med vattenkannan och stänger sedan kranen till bevattningssystemet.

08.15 Försöker vi äta våran frukost, samtidigt som alla barnen skall till skolan. Sheila ber som vanligt oss att hjälpa till med något eftersom att hon återigen gick upp för sent och måste få iväg de tre till bussen som kommer om 2 minuter.

08.40 Har barnen åkt och vi kan njuta av en kopp te / kaffe.

09.00 Efter att ha borstatt tänderna påbörjar vi dagens sysslor som vanligtvis för Zarahs del består av hushållsarbete och för Mattias kan innehålla pingisbordslaging eller elektrisktstaketsuppsättning.

13.00 – 14.30 Brukar vi normalt sett ha avslutat våra sysslor och ger oss då ut för att utforska området.

Under de 2 veckorna vi har varit här har vi bla. hunnit med att göra följande:

Diskat oändligt mkt. disk,vikt oerhörda mängder med tvätt, vandrat i regnskog, kört 4-hjuling, sett vackra soluppgångar, sett vackra stränder, varit vid Slope Point som är Nya Zeelands sydligaste spets, lagat äckliga hundkennlar som borde städats oftare, lekt med barnen, tittat på TV, haft en riktigt ordentlig förkylning, huggt många kubik med ved, sett en fosil skog, åkt skateboard, sett Nya Zeelands Niagarafall, varit med på tacky-taste-party mm. mm.

Kort sagt kan man väl säga att vi har sett det mesta av Catlins och känner oss nu nöjda med detta område. Vädret har inte heller varit toppen och det har regnat och blåst ganska mycket. Det och faktumet att vi båda har varit sjuka halva tiden här har väl bidragit en del till de negativa känslorna som vi har känt. Det positiva får man iaf. säga har varit att boendet är toppen, maten utmärkt, familjen är snäll och omgivningen otroligt vacker.

Men nu ser vi fram mot nya äventyr, och detta betyder nu för oss fjordlands och Doubtful - Milford Sounds!

Från Christchurch till Catlins

Efter att ha tillbringat dryga veckan i vår lånade lägenhet i Christchurch medans regnet öser ner och översvämmningar härjar längs östkusten forsätter vår resa söderut. Hösten har nu slagit till med full kraft, träden har fina färger men vädret är otroligt blött. Detta känns mellan de enstaka soliga dagarna något deprimerande då det för oss borde vara sommar nu. Men, men, mycket kvar att upptäcka ännu.

Första stoppet är Akaroa, ett fiskesamhälle beläget på den stora halvön precis nedanför Christchurch. Otroligt vacker omgivning trots blött väder. Men staden kändes lite som en bortglömd fransk semesterort.

Nästa anhalt var Lake Tekapo och Mt. Cook. Helt plötsligt var det vinter. Nog för att det var höst i Christchurch, men jag surfade för bara några dagar sedan och 2 veckor tillbaka klättrade vi i shorts och t-shirt. Vädret, temperaturen och vegetationen har lite svårt att bestämma sig i detta land.

Lake Tekapo är iaf. en oherhört stor och kristallblå sjö bestående av smältvatten från glaciärerna vid Mt. Cooks fot. Här blev det lite härliga dagsturer i vintermiljö.

Mt. Cook är Nya Zeelands högsta berg, 3755 m. Det bestegs för första gången av Tom Fyfe, George Graham och Jack Clarke (alla 3 från NZ) på juldagen 1884. 1913 stod den första kvinnan på toppen, detta var Freda du Faur (från Australien). Några år senare, 1948, tog även sir Edmund Hillary sig upp på Mt. Cooks topp. Han fortsatte sedan sin karriär genom att göra Mt. Everests första bestignig.

Denna topptur gjorde dock inte vi, men vi tog oss iaf. fram till foten på detta berg. Trots att omgivningen var fantastisk så var kylan och mörkret inget som vi var sugna på riktigt än.

Nästa, Dunedin via en kort visit i Oamaru. Här tillbringade vi lite tid i staden, shopping, lantbruksmarknad och självklart som alltid i en större stad besöka något gratis museum och biblioteket där det finns gratis bredband. Dunedin var en mkt mysig stad men för oss kommer den nog alltid betyda pingviner, sälar och sjölejon. Efter att ha spenderat många timmar på stränderna både kväll och tidig morgon så har vi utan att betala ett enda öre nu fått se blå pingviner, gulögda pingviner, NZ-Säl och Stora sjölejon. Underbart...

Nästa, Catlins där vi kommer tillbringa de kommande 2 veckorna med att wwoofa på en får och ko farm, spännande!