Australien - 2 första veckorna

Då var det dags att flyga över till (som nya zeeländarna uttryckte det), ”en av våra stora öar i väster”!

Vi flög in till Cairns och landade där just när solen gått ner. Eftersom alla pratat så mycket om ormar och spindlar kan man väl lugnt säga att vi var lite skakiga och lättskrämda när vi nu skulle ta oss till vårt hostel. Anländer till ”Nomads” där vi checkar in i vårat rum och njuter av en gratis middag i hostelets restaurang. Dag nr. 2 börjar med att byta till ett annat rum, en sovsal med 6 bäddar, har inte riktigt råd med att bo i dubbelrum med egen toa nu... Synd! Efter detta ger vi oss ut för att hitta den bästa (eller kanske billigaste) turen ut till stora barriär revet. Hittar denna efter många timmars letande i en broschyr på vårat hostel!!!!

Turen ut, och snorklingen vid revet blev kanon! Bra väder, Zarah´s åksjukeplåster, färgglada fiskar, god mat och gott vin (gratis eller ”all inclusive”) Kort sagt en helt underbar heldag till havs...

Efter Cairns tog vi oss via buss och färja till ön ”Magnetic Island”. Detta skulle vara en nationalpark och hostelet skulle vara avslappnat vid en vacker strand. Detta lät för oss skrämmande bekant från ett av våra första stopp i Thailand. Ön var väldigt vacker och vi hade nöjet att få se både vilda koalor och wallabies under en av våra bushwalks/walkabouts. Hostelet däremot var väl allt annat en avslappnat!!! Inknödda i en stuga på 10 m² tillsammans med 6 partyglada 20åringar från England och Skottland bodde vi i 2 nätter på hostelet ”Base”, nytt party tema varje kväll.... Suck!

Trötta men glada fortsatte vår bussresa längs Australiens östkust nu söderut. Efter en natt på ett ännu livligare hostel ”Magnums” i Airlie Beach (Bodde praktiskt taget på dansgolvet av en nattklubb för 500 pers). Och en 16 timmars bussresa anlände vi till Noosa.

I Noosa tillbringade vi 5 härliga nätter på ”The Dolphin Lodge”. Här fanns inte ens en bar! Man kunde däremot träna yoga kl. 06.15 på morgonen. Härligt ställe för oss som känner oss som pensionärer... Dagarna här spenderades med att slappa på stranden, surfa, surfa, surfa, umgås med härliga människor och en rolig heldag på Australian Zoo. Australian Zoo är den numera avlidne Steve Irwings djurpark. Den är 74 acres (tror att detta motsvarar ca. 25 hektar) och en av de största i världen. Här hade vi nöjet att få se på djur-show, se krokodiler i mängder, mata kängurus, klappa koalor och mycket mycket mer...

Efter denna underbara tid tog vi bussen ner till Brisbane, Australiens 3:e största stad. Här har vi nu spenderat 2 nätter på ett ställe med namnet chill. Behöver väl inte säga mer om det. Under dagarna har vi ”gjort stan” med allt vad det innehåller. I morgon tar vi oss vidare mot The Gold Coast och Surfers Paradise! Hoppas där på att kunna åka lite längdskidor... :-)

Receptionisten på Hostelet Base - Magnetic Island

Sista tiden på New Zealand!!

Vår bilfärd mot Auckland blev tyvärr inte så lång! Efter ca. 2 timmar i bilen, strax innan ett inplanerat stopp vid en chokladfabrik bestämde sig UX5080 för att det var dags att kasta in handduken. Mekanikern förklarade det som att radiatorn inte höll tätt... något om övertryck och bla bla bla... Kort sagt, den é död alltså!!! (Alla som känner oss vet nog att bilar med problem kanske inte är vår starkaste sida) Ledsna och något chockade (Zarah mest över att det inte blev någon choklad) fixade vi en hyrbil och lämnade vår kära följeslagare åt sitt öde på skroten... Sorgligt men sant!

Efter några timmars körning genom en storm som producerade vågor i 12m + storleken kom vi iaf helskinnade fram till vår surrogatfamilj i Auckland. Vår plan var att stanna här i dryga 2 veckor för att sälja vår bil. Detta blev ju då nu något som vi inte längre behövde... Så vad göra i stället???

Våra sista veckor på Nya Zeeland spenderade vi istället med:

Karatetävlingar, rugbymatcher, utflykter i och kring Auckland, shopping, byggnationer av trädkoja, roligt avskedsparty, och massa kvalitetstid med vår NZ-Familj, mm. mm.

När tiden nu hade gått var det med en klump i halsen, blöta ögon och löften om att ses snart igen vi blev av vinkade på flygplatsen. Med Pacific Blue DJ117 tar vi oss nu mot Australien och Cairns...

NatureZone Del 2

NatureZone – Part 2!

Då var det dags att återse våra vänner i ”The Far North”!

Efter ett mycket trevligt stopp hos Miles och Roisheen i några dagar har vi återigen styrt oss upp mot NatureZone.

Vi anlände vid middagstid hos Rich och Jose och blev här bjudna på en god middag (som vanligt!) och när vi tackade för middagen berättade dom att numera räcker maten lääänge då deras 17-åriga son, Nathan har flyttat hemifrån!

Dom var lite ledsna med att inte ha honom hemma, men samtidigt väldigt stolta över honom, då han har fått ett jobb som han tycker är kul, samt ett trevligt boende nere i Auckland.

(Jose var dock lite orolig över sin sons kost....:-)

Kommande veckor hos paret VanAlphen blev lika roliga som sist vi var här, dagarna spenderades med hårt arbete,mycket vin, goda middagar och mycket skratt! m.m.m.m

Vi fick i denna vistelsen upp taket på deras ”Earthship” och hade ett roofshout med deras vänner i slutet på våran vistelse vilket var mycket trevligt!

Det blev några tårar fällda då vi sa hejdå till Rich och Jose då vi har kommit varandra nära,men på återseende!!

Efter ca 2,5vecka i The Far North började vi nu våran resa ner mot Auckland, för att ha lite tid på oss att sälja bilen...........

Raglan

Efter en härlig tur runt East Cape blev det nu ett stopp i Tauranga hos Beverly (Roisheens mor), där vi blev bjudna på en mycket god middag och fick äran att få träffa ytterligare några släktingar till Roish. I form av farbror Rex och faster Mojra. Efter en trevlig afton begav vi oss dagen därpå vidare mot ”surfmeckat” på NZ = Raglan!

I Raglan tog vi in på en camping...igen..(börjar bli något trötta på och ”tjuvcampa” nu så campingplatser är inte dumt)..och spenderade här cirka 4 härliga dagar! Det blev en hel del surf och härliga strandpromenader samt att vi hade underbart väder alla dagar!! Firade även våran årsdag här, med champange,vin,öl och goda drinkar:-)

Sedan blev det dags att bege oss mot Auckland och stanna med ”The Donald family” Miles och Roish i några dagar, innan vi beger oss ännu mera norrut, för att återse våra vitlöksodlande vänner - Jose och Rich!

East Cape

Resan mot norr började med ett besök hos Bettina ”B”, en tjej som vi lärde känna i Castle Hill för några månader sedan.

Hos henne stannade vi i några nätter och tog det lugnt med mycket titta på film, stickning och goda middagar!

Sen var det dags att komma ut och bo i bilen ett tag, så vi styrde mot nordön med ett stopp i Marlbourgh sounds,där vi hade tänkt att göra lite dagsutflykter till fots.

Men detta blev det inte mycket med, då vi stoppades av vägar som hade rasat och mycket regnigt väder!

Så dagen därpå blev det färjan till nordön.

Vi tyckte båda att det kändes skönt att komma över igen (om än lite konstigt!),vi anlände i den fina staden Wellington på en regnig eftermiddag, så vi körde vidare mot vårat nästa ”delmål” East Cape!

Påvägen mot East Cape passerade vi städer som Hastings och Napier.

I Napier lyste nu solen och det kändes lite varmare, så vi spatserade runt här en stund innan vi hoppade in i bilen igen och styrde upp till staden Gisborne.

I Gisborne blev det två härliga dagar och här börjar våran resa runt East Cape.

East Cape vägen var oerhört vacker med skiftande landskap hela vägen, små gamla ”spökbyar” och en vacker fyr längst ut på ”spetsen” som vi tog oss en titt på.

Människorna som bor längs denna vackra väg är dom första i världen som får se solen stiga upp! Vilket även vi fick en chans att vara några av dom första att se.

Vi tog gott om tid på oss att köra denna vägen, och avslutade våran East Cape tur med att ta in på en härlig camping i staden Ohope!

Här blev det lite färdigmixade ”goa” drinkar och titta ut över den fina stranden. (I ösregnet:-)...

..Äventyret fortsätter......!

Partington Wines

Efter ”The Golden Bay”, hamnade vi hos den livliga familjen Partington, och deras vingård strax utanför staden Nelson.

Vi anlände här rätt sent på kvällen och blev välkomnade av frun i familjen, Alex. Så vi packade in våra saker i våran lilla ”sleep out” och gick sedan in och pratade lite med Alex. Familjen är Alexandra, maken Gareth och deras 3 döttrar Lily 8, Mia 5 och Yeshe 3. Alla deltagare i familjen är buddister och de besöker ett lokalt tempel varje vecka. (Något även vi fick följa med på) Både Alex och Gareth är utbildade sjökaptener, men då familjen hemskolar barnen och deras vin inte säljer tillräckligt mkt för att försörja familjen och alla kostnader vineriet medför jobbar Gareth fortfarande till sjöss ca. 6 månader / år.

Vin har alltid varit ett stort intresse hos familjen Partington, och Gareth tillbringade mkt tid på vingårdar i Europa men har även jobbat på många av Nya Zeelands vingårdar. Hans kunskap, det brinnande intresset och motivationen till att skapa sitt eget vin var väl det som fick dem att ta steget. Vi bad Gareth om tips om man en dag skulle vilja göra eget vin?

-Pengar... Att göra vin är oerhört kostsamt!

Detta var något de inte riktigt hade räknat med när de startade sin verksamhet, då de räknade med att kunna göra det mesta själva. Det har ju även tagit dem 10 år och många tusenlappar innan deras första flaskor börjar synas på hyllorna i butikerna i landet. Deras viner idag är 100% ekologiska och helt utan tillsatser och andra ämnen som många konkurrenter använder. Att skapa vin utan att använda bekämpningsmedel mot insekter och annat som många ser som ett hinder, ser Partington Wines som en självklarhet.

Urvalet från Partington Wines Ltd

Sauvignon Blanc – 2008, ca.-pris 100 kr.

Pinot Noir – 2008, ca.-pris 230 kr.

Chardonnay – 2009, finns inte i butik ännu.

Att de även har vunnit priser förvånar inte oss, vinerna är utsökta!

Då vi hamnade här mitt i den Nya Nyzeeländska vintern fans det inte så mycket att göra med vingården mer än att prova vinerna från förra året som ännu inte har tappats upp på flaskor. Ett oerhört krävande jobb... Andra uppgifter var att plantera träd och bygga träkoja, en hel del städning och diskning hann vi också med då detta var en uppgift som familjen själva inte var speciellt förtjusta i att göra. Med denna familj stannade vi i 7 mycket intressanta och intensiva dagar. Vilket vi kände oss nöjda med när vi på en måndag lämnade familjen och fortsatte vår färd som nu går mot norr och varje dag tar oss något närmare moder Svea...